När Telenor behövde ett nytt system för att förbättra hanteringen i sina leverantörskedjor vände de sig till DNV.
Telenor startade ett projekt för att förbättra arbetet med sina leverantörskedjor som en respons på den danska dokumentärfilm som visade på missförhållanden i arbetsmiljön hos GrameenPhone, en av deras underleverantörer i Bangladesh.
- Jag blev verkligen förvånad när projektet landade i mitt knä, berättar Stein Hansen, om HIT-projektet, där HIT står för ”Health, Safety and Environment (HSSE) in Telenor”. Stein Hansen har varit ansvarig för HIT sedan inspektionen i maj förra året fram till projektet avslutades 1 mars, 2009, då han istället blev Senior Vice President för den nystartade enheten Group HSSE Assurance.
När den danska dokumentären sändes hade undersökningar redan satts igång och DNVs personal genomförde samtidigt granskningar på plats hos masttillverkarna. Granskningarna uppdagade att det fanns missförhållanden i arbetsmiljön vid samtliga anläggningar, och det stod klart att Telenors uppförande kod och policies för hälsa, säkerhet och miljö inte hade nått ända fram i kedjan till GrameenPhones’ leverantörer. Stein Hansen, som var ansvarig för Group Technology på Telenor ASA under 6 år, blev ombedd att leda projektet.
Global omfattning
- Många människor tror att vi i projektet enbart tittat på leverantörskedjan i Bangladesh, men så är inte fallet. Detta var ett koncernövergripande projekt om arbetsmiljö- och miljöledning inom Telenors operationella verksamheter och leverantörskedjor, berättar Stein Hansen.
Telenor-koncernen är bland de största mobiloperatörerna i världen med verksamhet i 13 marknader, i Norden, centrala och östra Europa samt Asien. DNV togs in för att erbjuda både konsultations- och granskningstjänster i projektet. Det första steget var att sätta upp kriterier och välja ut vilka enheter som skulle granskas, globalt, för att få en överblick över aktuella situationen i leverantörskedjorna. DNVs globala närvaro och förmåga att mobilisera lokala resurser gav granskningarna ett harmoniserat angreppssätt och jämförbara resultat.
- Vi organiserade det hela väldigt fort, men DNV var flexibla – och vi har samarbetat väl, säger Stein Hansen. 65 leverantörer och underleverantörer granskades av DNV under loppet av endast några månader.
För att kunna hantera informationen och prioritera åtgärderna valde Telenor ett riskbaserat angreppssätt. Stein Hansen, hans team och DNV samarbetade för att få nya system på plats. DNVs verktyg EasyRisk-Manager skräddarsyddes för Telenors behov och användes för att samla information och kategorisera riskerna. Ett urval av närmare 800 leverantörer, där risken bedömdes vara hög, ombads göra en fullständig själv-utvärdering online, och högriskleverantörer identifierades för ytterligare uppföljning.
Förbättrad säkerhet
Efter de inledande revisionerna/granskningarna har återkommande inspektioner gjorts.
– Vi gav leverantörerna konkreta planer för förbättring, och vi har sett förbättringar, säger Stein Hansen. Den kunde vara saker som att sätta upp staket runt farliga områden, öka användningen av hjälm, sortera avfall eller städa lagerområdet. I vissa fall har vi gjort hälsoundersökningar av de anställda. Vi har även gått igenom anställningskontrakt och säkerställt att de håller måttet. Andra förbättringar var att sätta upp varningsskyltar där det behövdes.
Han anställer nu folk till Telenors nya enheten ”Group HSSE Assurance” som kommer att ha upp till 10 anställda, däribland HSSE-revisorer.
- Vi har fått ett system på plats, med processer för hur vi ska jobba med detta globalt. Vi kan inte garantera att det inte längre finns missförhållanden i arbetsmiljön, men vi kan säga att vi arbetar systematiskt med det. Vi har ett system, och om vissa saker inte har fångats av systemet än, så tar vi det i nästa omgång.
DNVs verktyg EasyRisk Manager ger företaget en rating som visar riskerna i leverantörskedjan globalt.
- Nu har vi en baslinje. Vi kommer att fortsätta mäta och målet är förstås att hela tiden bli bättre, säger Stein Hansen.
Ta sig an utmaningen
En sak som förvånade Stein Hansen var hur positivt projektet blev bemött hos många av leverantörerna.
- Vissa har verkligen tagit sig an utmaningen, medan andra förstås gjort det i mindre grad. Ett positivt exempel är ägaren till en av galvaniseringsanläggningarna som visades i dokumentärfilmen som belyste problemen i Bangladesh. Till att börja med tyckte han att det var bra att vi krävde högre standard. De hade många internationella företag som kunder och det var viktigt att förbättras och leva upp till högre krav. För det andra så innebar det ingen större kostnad. Han berättade att han använt mindre än 0,5 % av den årliga avkastningen till förbättringar. Men det var inte det enda, det gav även en tydlig förbättring i frånvaronivån. Så det kan till och med ha ökat vinsten. Och det var inte det enda exemplet. Självklart reagerade inte alla lika positivt. Men det är det som är vår utmaning – att få detta att bli någonting positivt, berättar Stein Hansen.
På frågan om att arbeta med att förbättra arbetsförhållanden global är ett tillfredställande jobb och svaret sakligt:
– Vi är inte ens i närheten av mållinjen än. Arbetet har bara börjat, konstaterar Stein Hansen.
Källa: Sustainable supply chain, DNV Forum no 1, 2009, www.dnv.com
Datum: 26 August 2009
